Muammar och jag!
Snart kan jag bo granne med en diktator! I stort sett i alla fall. Vi pratar inte riktigt vägg-i-vägg. Det handlar inte om att jag och han kan skapa ett eget litet morsespråk genom väggen som innebär att en knack betyder ‘tjaba!’, två knackningar betyder ‘what’s happening, man?’ och tre knackningar betyder ‘sorry, jag kan inte komma över och kolla på Luftens Hjältar just nu, är lite upptagen med en dam’. Men någon kilometer, så långt är avståndet som kan skilja mig och Muammar Khadaffi/Ghadaffi/Ghudeffi/Giraffi om han flyr Libyen för sin lyxkåk här i London.
På Winnington Close ligger stugan. Det ligger i Hampstead. Och Hampstead ligger bredvid Highgate där jag bor. Skulle jag vilja ta mig ett snack med, göra en highfive med eller ge en örfil till Señor Diktator skulle jag kunna vara där på sex minuter med bil enligt Google Maps. Sju svängar skulle krävas för att nå fram. 32 pence skulle bränslet kosta för utflykten.
Här vägbeskrivningen. Jag bor på punkt A, Khadaffi på punkt B.
Kan det tänkas att herrn kommer spendera en del tid på de två golfbanorna som finns i närheten? Då kanske man skulle ta tag i det där gröna kortet för en gångs skull och sänka en golfboll i pannan på honom?
Fast det jag är mest nyfiken på är hur de som faktiskt kommer bo i husen bredvid känner sig. Kommer de stå i sina köksfönster när flyttbilen kommer och tänka: “nämen, vad kul! Lite nytt, fräscht folk som kommer och höjer stämningen. Det ÄR så tröttsamt att bara springa på samma människor hela tiden”? Eller kommer de stå längs garageuppfarterna med plakat med slogans som: “Khadaffi, du ska dö”?
Något säger mig att det inte kommer bli några block-partys på Winnington Close i alla fall. Det kommer knappast arrangeras några grillfester där lill-Muammar springer genom en vattenspridare med sina nyfunna vänner.
Hur som helst så är det dags för en löptur. Undrar vilken runda jag ska ta idag…
A Rubberband Packed With Action! 