Lille Chrille returns!
Klockan har slagit försommar. Balkongdörren står på vid gavel och irriterande fåglar väcker en klocka 04.35 varje morgon för att påminna oss om att dem faktiskt lever loppan och säsongar på någon stökig ö i Medelhavet under vinterhalvåret för att omkring nu ta sig tillbaka till Sverige och hänga uppe bland trädkronornas uteserveringar. Igår åkte glassbilen förbi … Continue reading
Mysteriet är löst
Det har efter många, många års bryderier gått upp för mig vad min skräck för fåglar bottnar i. Då menar jag bortsett från det faktum att fåglar är fullständigt vidriga varelser som äter maskar, saliv, avföring, döda kroppar, och dessutom har sjukligt små och oproportionerliga ben, näbbar som kan sticka ut ett öga på den mest … Continue reading
Once upon a time…
Det hände något där nånstans mellan juli och mitten av november, oklart exakt när. Dels var det det där gamla vanliga, dagar som innehöll 80% bländande ljus (minus allt regn försås) blev dagar med 95% nattsvart mörker. Man lämnar lägenheten i morgonmörkret och återvänder i kvällsmörkret. Där emellan har man spenderat sin tid under jord … Continue reading
Post traumatic stress disorder
En gång om dagen utsätter jag mig själv för en ritual som framkallar en ångest som närmast kan jämföras med att tvinga sig själv genom ett Grey’s Anatomy-maraton. Det ger kallsvettningar, vissa självmordstankar, hjärtflimmer och akut sömnbrist på en och samma gång. Det hela ter sig på ett helt och hållet normalt sätt. Jag närmar … Continue reading
Back by popular demand!
Jodå, här är jag! Det var ett tag sen, men det krävdes inte mer än en enda liten påtryckning för att denna döing till blogg skulle återupplivas. Jag skyller på att jag har haft lite mycket att göra. I alla fall i våras och nu under hösten. Under sommaren hade jag inte ett skit att … Continue reading
Ta i då!
Det var inte länge sen jag berättade om min gamla OS-mästare i judeboxning till lärarvikarie som försöker bonda med allt och alla på gymmet (jo egentligen var det ett litet tag sen). Jag tänkte följa upp det lite. Jag gillar ju inte att prata med folk jag inte känner när jag tränar. För när man … Continue reading
En sprängd anka, tack!
Jag tittade på Junior Masterchef Australia idag. Alltså “Sveriges mästerkock” fast i Australien, och för barn. Ungarna är runt 9-12 år gamla. Och jag häpnade. Man skulle kunna tro att de små liven varvar rätter som en helt okej makaronilåda med en lite sisådär köttbullsmacka, och ibland, av misstag, lyckas de svepa ihop en gudomligt … Continue reading
Sju Mercor och en limo
När jag gick i högstadiet på superba Gubbängsskolan här i Stockholm hade vi en gång, kanske två, kanske tre gånger, en lärarvikarie som var en gnutta speciell. Han skulle bland annat lära oss engelska och NO (heter det så fortfarande?), men det blev inte så mycket böja verb eller föreläsningar om ståndare och pistiller. Den … Continue reading
According to plan
Mannen på bilden heter D’Brickashaw Ferguson. Som om inte det är uppenbart. D’Brickashaw spelar amarikansk fotboll för New York Jets i NFL. Han är 1,98 m lång, väger cirka 140 kg och spelar “left tackle” i Jets offensiva linje – han är med andra ord den som står i vägen för motståndarna som vill skada … Continue reading
Karta och kompass
Ni vet sådana där dagar då man vaknar på morgonen och är helt orkeslös? Klockradion slänger på någon sjaskig dänga, ofta från Robbie Williams, ögonlocken vill inte riktigt öppna sig trots att solstrålarna som stilar in genom de små hål i persiennen där snörena går träffar dig rätt i ansiktet, och efter ett par, tre, … Continue reading
A Rubberband Packed With Action! 